Stål är ett fantastiskt material, nödvändigt för ett fungerande samhälle och den huvudsakliga födan för vår industri. Stålet tar aldrig slut, det bara ändrar form och kan återanvändas om och om igen. Det är samtidigt en viktig exportprodukt för Sverige, i synnerhet det specialstål som vi är bäst i världen på att tillverka. Men det finns hot...

 – Flera saker har påverkat stålbranschen den senaste tiden; åtgärderna som Trump-administrationen genomförde för att "skydda USA:s säkerhet", en global pandemi som slagit väldigt olika på olika leverantörer och även det återkommande dilemmat med dopade leveranser.

Det säger Jernkontorets vd Bo-Erik Pers, samtidigt som han konstaterar att svensk stålindustri ändå just nu, med tanke på omständigheterna, mår ganska bra trots allt.

Den osäkerhet som rådde under våren, innan vi visste hur pandemin skulle utvecklas, har till stora delar skingrats under hösten.

– Vi har lärt oss hantera situationen och orderingången har ökat till svensk stålindustri, säger Bo-Erik Pers. Och även om vi nu fått en andra våg som vi ännu inte sett effekterna av på grund av ledtiderna i branschen, är vi på väg in i en situation med vaccinering som kan få en dämpande effekt.

Trump-administrationens protektionistiska åtgärder har också under de senaste åren påverkat stålhandeln sedan USA infört ståltullar.

Det handlar om Section 262 i Trade Expansion Act som tillåter presidenten att under vissa omständigheter införa tariffer om "en artikel importeras till USA i sådana mängder eller under sådana omständigheter att det hotar eller försämrar den nationella säkerheten."

– Det var naturligtvis rent nonsens att hänvisa till landets säkerhet, men handelsrestrik-tionerna gjorde att det var svårt att exportera till USA.

– Med risken att varuflödet till USA skulle studsa på den amerikanska tulldörren, infördes motåtgärder i Europa, så kallad safe guard.

– Det har fungerat, men i och med att Corona kom ändrades hela situationen. Normala handelsflöden är inte riktigt normala längre.

– Allt detta har naturligtvis påverkat stålindustrin och det har varierat lite mellan olika producenter beroende på vilken typ av produkter man tillverkar.

Nu har USA en ny president i Joe Biden. Vad betyder det?

– Man kan nog vara ganska säker på att den nya administrationen kommer att bli mer förutsägbar, menar Pers.

– Under den senaste presidentperioden har det ju hänt saker i USA som varit kopplade till Trumps twitterkonto och man har fått uppfattningen att det varit olika infall som styrt. Och det är naturligtvis inte bra, för det skapar osäkerhet.

Rättvis frihandel

Sverige exporterar till 140 länder och frihandeln är naturligtvis viktig.

– Vi är beroende av frihandel, men det ska vara en rättvis frihandel, säger Bo-Erik Pers.

– Vi tycker det ska vara fair play på marknaden och man ska inte gå in med statliga stöd och påverka konkurrensförhållanden. Den formen av doping är förbjuden i Europa, men vissa länder – stora länder som inte är demokrati – går in och dopar sina företag och skapar en oren priskonkurrens. Det är ett dilemma.

– Det här sker tid till annan och då måste vi använda WTO:s regelverk. När då Trump-administrationen börjar ifrågasätta WTO, kan man undra var det ska ta vägen.

– Det tyckte vi var bekymmersamt och nu hoppas vi att WTO kommer att fungera på ett bra sätt med den nya administrationen. USA är ju egentligen för frihandel med vettiga spelregler.

– Hur sedan Biden kommer att agera visavi Kina återstår att se.

Specialstål vår styrka

Utmärkande för svensk stålindustri är nischprodukter och där är vi starka med stora marknadsandelar på specialstål.

– Men på totalen är vi väldigt små, säger Pers. Där ligger vi på under tre promille när det gäller stål över huvud taget. Men inom vissa specialstålsegment har vi höga andelar.

Höghållfasta stål som ger tunnare men starkare konstruktioner är svenska ståltillverkare duktiga på. För bland annat fordon.

– Det innebär exempelvis att man kan minska antalet lastbilar i ett transportsysstem då man kan lasta mer på varje lastbil.

– Ett annat exempel är stål för värmeverk, där man vill ha material som gör att man kan elda verken så effektivt som möjligt med höga förbränningstemperaturer och spara energi. Det är den typen av effekter man vill åstadkomma; effektiva stål för olika applikationer.

– Vi är världsledande på specialstål och den utvecklingen är extremt viktig. Stålverken har inte tappat fart under epidemin utan utvecklingen av stål sker med oförminskad fart och styrka.

Ur miljösynpunkt är den utvecklingen också viktig.

– I användarledet sparar vi mer koldioxid än vad vi släpper ut. Men vi har sagt att vi nöjer oss inte med det. Vi ska klara av vår egen produktion också. Där har vi en tuff målsättning; att ingenting annat än samhällsnyttiga produkter ska lämna våra verksamheter 2050. I den riktningen pågår ett intensivt arbete. Hybrit-projektet är ett sånt exempel och det finns flera andra.

Alla måste springa

I slutet av 2020 överlämnade 14 industriorganisationer, varav Jernkontoret är en, en tolv punkter lång lista för en offensiv industripolitik till regeringen.

– Det är en offensiv agenda som berör två saker egentligen; hållbarheten och miljön men också för att stärka svensk konkurrenskraft.

– Från att ha legat i topp har vi tappat i konkurrenskraft relativt många andra länder och detta måste vi arbeta hårt med, både i industrin och i politiken.

– En viktig sak är att effektivisera miljötillståndsprocesserna. Det är inte rimligt att vi ska behöva vänta ibland flera år för att få ett miljötillstånd. Man måste kunna hantera det fortare utan att för den skulle göra avkall på miljökraven. För oss är det oerhört viktigt att uppfylla de krav som finns. Men då måste regelbördan fungera på ett sånt sätt att det det blir effektivt att driva verksamhet.

– Vi måste hjälpas åt för att klara klimatomställningen. Vi vill vara cirkulära och det är viktigt att undanröja hindren för att nå dit. Politikerna har satt målet att vi ska vara klimatneutrala till 2045 och då förutsätter man att det finns en agenda för vad man ska göra för att nå dit.

– När vi springer räknar vi med att politikerna, som satt upp målsnöret, också springer. Alla måste springa för att jag ska känna mig trygg med mina barnbarns uppväxt, slutar Bo-Erik Pers.