När energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman igår bjöd in till ett första möte med samhällets olika elförbrukande aktörer presenterade Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret, basindustrins behov, nyckelfrågor och bidrag till arbetet för en snabb och ändamålsenlig elektrifiering av Sverige.

Jernkontoret och den svenska stålindustrin är mycket positiv till energiministerns initiativ. En nationell elektrifieringsstrategi är helt nödvändig, inte minst för en hållbar klimatomställning, ökad tillväxt och svensk konkurrenskraft.

Enligt regeringen ska elektrifieringsstrategin bidra till förutsättningar för en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering.

– Elektrifieringen är avgörande för att vi ska nå klimatmålen. Med strategin tar vi ett helhetsgrepp för att påskynda utvecklingen, säger energiminister Anders Ygeman och initiativtagare till elektrifieringsstrategin.

Stålindustrins elbehov är mycket stort

Det händer mycket inom den svenska stålindustrin just nu. Företagen axlar i flera fall rollen som föregångare, både nationellt och globalt, för fossilfrihet och en hållbar samhällsutveckling.

– Under rätt förutsättningar kan stålindustrins omställning och teknikskiften leda till ännu starkare positioner globalt, vilket i sin tur leder till arbetstillfällen, intäkter till Sverige och en ökad välfärd. Men en grundförutsättning är att det finns tillgång till fossilfri el. Behovet ökar på ett sätt som vi aldrig har sett förut och det händer i ett system som vi upplever som ansträngt, säger Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret.

När stålindustrin elektrifierar processerna, övergår till vätgas och dessutom ökar produktionen, kommer behovet av fossilfri el att öka med upp mot 25 TWh jämfört med idag. Men det är inte bara mängden el i terawattimmar som avgör, utan även effektbehovet och nätkapaciteten.

Nyckelfrågor för elektrifieringsstrategin

Det räcker inte med att planera för den massiva utbyggnaden av elproduktion som är nödvändig. Det är lika viktigt med en målbild över tillgängligheten i olika delar av landet. För det krävs en karta där produktion, överföring och användning bildar en trovärdig målbild som kommande politik kan driva utvecklingen mot. För företagen och deras planering av investeringar är det viktigt att veta att elen kommer att finnas där den behövs, när den behövs.

– Vår förhoppning på det fortsatta arbetet med strategin och dess resultat är att den kan presentera en medvetenhet, en helhetssyn och en plan som trovärdigt lägger upp en riktning som alla aktörer kan agera utifrån, säger Bo-Erik Pers.

Elsystemet behöver utvecklas till att bli en kostym för Sverige att växa i. Det här är inte ett skede i utvecklingen då utbyggnaden kan drivas av knapphet, den måste drivas av vilja och framtidstro. I strategin ska det vara tydligt att alla parter – stat, myndigheter, el- och nätleverantörer samt användare – har tagit till sig att Sverige bara kan bli ett föregångsland i klimatarbetet om elektrifieringen tillåts hända, och att förutsättningarna för det kommer att finnas på plats.

Stålindustrins eget bidrag till elektrifieringsstrategin

Inom svensk stålindustri pågår ett ständigt arbete med att identifiera behov, möjligheter och utmaningar kopplade till elanvändning och elförsörjning. Jernkontoret kartlade bland annat industrins elbehov när stålindustrins klimatfärdplan utarbetades, och kartläggningen fortgår. Svensk stålindustri kommer att kunna bidra med analyser och prognoser i arbetet med elektrifieringsstrategin.

– Stålindustrin kommer att vara en samtalspartner i det fortsatta arbetet. Vi vill öka tempot, och vi vill bidra till att göra Sverige till ett föregångsland. Och då krävs det att vi kraftsamlar i den här frågan – att vi agerar snabbt och så att säga smider medan järnet är varmt, avslutar Bo-Erik Pers.

Ta del av ett längre resonemang om elektrifieringsstrategin på Jernkontorets webbplats.