Digitalisering_Johan Bengtsson

Johan Bengtsson, engagerad motor på Göteborgs Tekniska College, har koll på digitaliseringen som möjliggörare för svensk industri. – Rätt hanterad är digitaliseringen ett verktyg för att öka produktivitet och konkurrenskraft och skapa värden för både företag och kund. Foto: GTC.

Jul 3, 2019

Sommarläsning: Så greppar du digitaliseringen


Vad menas med en smart fabrik? Johan Bengtsson, lärare vid Göteborgs Tekniska College, reder ut begreppen.

– En smart fabrik är målet.
– Digitalisering är metoden.
– Smarta komponenter, smarta maskiner, smarta mjukvaror och smarta system är verktygen.
– Smarta människor är förutsättningen.

En av dessa smarta människor som realiserar idéer, pressar utvecklingen framåt, inspirerar både företag och den växande generationen och ger oss framtidens industri är Johan Bengtsson, lärare vid Göteborgs Tekniska College.

– Det handlar om att utnyttja de teknologier som finns tillgängliga för att göra smarta lösningar, säger Johan. Men en smart fabrik är också klimatsmart, bra för miljön och erbjuder ett attraktiv arbete.

En smart fabrik är inte bara en lösning. Genom att använda en rad "pusselbitar" plockar man steg för steg ihop sin smarta fabrik som fungerar fullt ut först när man får ett samspel mellan delarna.

– Göteborgs Tekniska College och projektet Smarta Fabriker har tillsammans med Chalmers och Rise (tidigare Swerea) definierat tolv ämnesområden som viktiga byggstenar på vägen till en smart fabrik:

• Digitala kopior
• Visualisering
• Smarta arbetssätt
• Den uppkopplade fabriken
• Additiv tillverkning
• Attraktivt arbete
• Nya affärsmodeller
• Samverkan människa–automation
• Miljösmart produktion
• Global samverkan
• Innovation
• Artificiell intelligens

– När vi arbetar med alla dessa områden har vi en smart fabrik.

Digitalisering är nyckeln till den smarta fabriken, och teknologierna som gör utvecklingen möjlig är förhållandevis unga. Aldrig förr har utvecklingen varit så intensiv som den är just nu.

Snabb utveckling
– Embryot till det projekt vi nu driver sedan 2017 är Kexfabriken som vi skapade 2010, säger Johan Bengtsson. Den var uppkopplad med realtidsuppföljning och vi kunde spegla operatörsterminaler till smartphone, som var helt nytt då.

När Johan berättar att han måste gå till sin vd och äska medel till en smartphone, får vi ett tidsperspektiv.

Det är inte tio år sedan dess och nu minns vi knappt tiden före den intelligenta lilla telefon som idag är var mans egendom och ett fullständigt självklart verktyg i många verksamheter.

Två år senare adderade man AR (Augmented Reality) till projektet och då var det få som hört talas om den tekniken. Idag vet alla vad man talar om.

– Det har hänt oerhört mycket de senaste tio åren och ännu mer de senaste fem, säger Johan Bengtsson. Eller de senaste två.

– Ta en sån sak som artificiell intelligens. Det är ett forskningsområde sedan 50-talet, men det är först nu det är riktigt hett – och det beror ju på den enorma utveckling vi haft de senaste två-tre åren.

Miljömässigt hållbar
En smart fabrik är en miljömässigt hållbar fabrik. Nästan per automation.
– Vi får en hel del miljöförbättring gratis, bekräftar Bengtsson. Om vi kopplar upp våra maskiner och vi kan optimera driften utan oförutsedda stopp och så vidare, får vi positiva miljöeffekter redan där.

– Gör vi också en virtuell idrifttagning och slipper omtag i den fysiska miljön får vi också positiva effekter. En effekiviserad supply chain bidrar också till såna förbättringar. Det finns mycket man kan göra som ger direkta positiva miljöeffekter.

– Tyvärr har vi inte sett så många konkreta exempel på digitalisering kopplad till miljöeffekter. Man får ju inte glömma att digitaliseringen å andra sidan genererar massor av servrar som drar mycket ström. Där saknas en del forskning som naturligtvis är väldigt viktig.

Han hänvisar till en studie som Swerea gjorde för några år sedan och som visade att miljöbelastningen vid produktionen av en papperstidning kontra produktionen av en digital tidning avsedd att läsas på en läsplatta faktiskt var lika stor.

Socialt perspektiv
Ett annat hållbarhetsperspektiv är det sociala.
– Vi pratar om Det attraktiva arbetet, att en smart fabrik också är en attraktiv fabrik.
– Här handlar det om att få våra medarbetare att må bra i fabriken, ge dem beslutsstöd, automatisera bort moment som är repetitiva, tunga, farliga eller tråkiga.

– Det är också viktigt att göra den nya teknologin tillgänglig för alla på företaget, att man känner sig stimulerad på sin arbetsplats istället för att man kommer dit och använder stenåldersgrejor.
– I Smarta Fabriker använder vi ju den nya teknologin när vi möter ungdomar, eftersom vi vill locka dem till industrin.

Digitalisering
De flesta nya teknologier som tillsammans skapar den smarta fabriken kretsar kring digitaliseringen och det paradigmskifte i industriell produktion vi just nu upplever.

– Men det man ska ha med sig, säger Johan Bengtsson, är att digitaliseringen inte är frälsningen, utan en möjliggörare.
– I grunden måste du ha stabila processer och jobba med ständiga förbättringar och problemlösning, standardiserade arbetssätt och allt det där. Det är ju fundamenta.
– Sedan kan digitaliseringen bidra till att öka vår flexibilitet, vår produktivitet, vår time to market eller vad det nu är vi vill uppnå.
– Vi ska inte digitalisera våra slöserier.

Man får alltså passa sig så man inte går på pumpen.

– Det finns säkert de som kommer att inse att de lägger massor av tid och pengar på saker som inte är värdeskapande för kund. Det är ju fortfarande det som är målet.
– Jag tycker ändå det finns en ganska bra medvetenhet bland företag, att man förstår att det är affären och kunden som ska stå i fokus.
Johan Bengtsson gör en jämförelse mellan digitaliseringsprocessen och lean-arbete.

– När man gör en lean-transformation är det mer arbetssätt, metoder och kultur än investering, men när det handlar om digitalisering är det ofta en stor investering också.
Hur företag jobbar med digitalisering och smart produktion varierar naturligtvis mycket.

– Vissa har kommit ganska långt. En del företag har jobbat med simulering i många år, men det är inte särskilt många som dragit det hela vägen; göra en virtuell driftsättning och koppla upp alla sina maskiner.

– Bror Tonsjö i Kode tillhör de företag som kommit längst med sin digitalisering. De kopplar ihop sina maskiner med sitt affärssystem och skickar upp allt i molnet för att kunna visualisera fakta och fatta bättre beslut.
(Läs mer om Tonsjös resa).

Implementering i utbildning
På Göteborgs Tekniska College, där Johan Bengtsson verkar, är det naturligtvis självklart att de nya teknologierna får en framskjuten placering och att eleverna som jobbar direkt med Smarta Fabriker naturligt växer in i framtidens industrilösningar och därmed får en utbildning som ligger i linje med övergången till en digitaliserad produktion. Men hur är det generellt med utbildning på gymnasial nivå?

– Utmaningen är ju att man måste kunna både det gamla och det nya. Du måste fortfarande ha förståelse för processerna och den fundamentala tekniken. Samtidigt måste man kunna den nya tekniken när man pratar om exempelvis molnlösningar istället för att jobba lokalt. Det är mycket man behöver kunna.
– Men det ser nog lite olika ut ute i landet. Somliga kör på med sina utbildningar som de alltid har gjort och har kanske svårt att hinna med något mer. Man får ju inte plats med hur mycket som helst under en skoldag.

Men genom Johan Bengtssons och hans kollegors försorg sker gradvis en uppgradering som sprider sig över landet.

– Inom ramen för teknikcollege genomför vi bland annat lärarutbildningar. Exampelvis planerar vi att tillsammans med Skolverket genomföra två heldagar under våren, riktad till teknik- och yrkeslärare på gymnaiset i hela landet.

– Jag har varit ute och pratat en hel del och vi har dessutom bidragit genom att hjälpa till att ta fram den nya strukturen för gymnasieingenjörer och skrivit kurser för Skolverket.
– Skolverket är faktiskt riktigt på tårna och har fångat upp det här på ett bra sätt. Det är jätteroligt.

I samband med mässorna Underhåll och Scanautomatic, bjöds både gymnasium, yrkeshögskola och högskola in för att ta del av Smarta Fabriker och alla kringarrangemang.
Smarta Fabriker deltar också med ett 20-tal studenter på Hannover Messe i april, i samband med att Sverige är partnerland till den stora teknikmässan.

edig.nu för mer kunskap
Avslutningsvis puffar Johan Bengtsson för edig.nu (e-learning, digitalisering, industri och global samverkan), kunskapsplattformen som fyller luckorna som bristen på utbildningsmaterial i ämnet utgör. Sajten är finansierad av Vinova i syfte att stötta svensk industri, men drivs av GTC, Chalmers och Rise. Här finns massor av inspiration, fördjupad information i filmer, poddar och texter. Kort sagt samlad kunskap om vad Sverige kan om digitalisering idag.

– Det finns inga läroböcker om digitalisering på biblioteket. Vi använder Edig för att utbilda våra elever.

Tolv definierade områden för smart industri

Digitala kopior
Med en digital kopia av fabriken kan design, planering, upplärning och driftsättning effektiviseras genom exempelvis virtuella tester, simulering, emulering och virtual commissioning.
Visualisering
AR och VR används för överföring av information. Nya effektiva arbetssätt skapas genom exempelvis projicering av digital information i verklig miljö och vägledning på distans.
Smarta arbetssätt
Digitalisering skapar nya arbetssätt, flexibla informationskanaler, mötes- och lärmiljöer på flera olika sätt. Bland annat kan QR-koder användas för informationskoppling, felsökning, kvalitetssäkring och inlärning.
Den uppkopplade fabriken
I vårt nätverkssamhälle skapar en uppkopplad fabrik nya möjligheter genom exempelvis realtidsuppföljning, övervakning samt insamling och bearbetning av data.
Additiv tillverkning
Flexibla tillverkningsmetoder möjliggör innovativa lösningar och nya sätt att lösa problem. I den smarta fabriken används exempelvis 3D-printning till att göra fixturer och reservdelar.
Attraktivt arbete
Digitalisering kan skapa vinst för både medarbetare och företag genom nya arbetssätt, god arbetsmiljö, stimulerande arbete och kunskapsutveckling.
Nya affärsmodeller
Genom att utnyttja de möjligheter som digitalisering skapar kan kundvärde och nya affärsmodeller utvecklas genom bland annat cirkulär ekonomi, tjänstefiering och big data som utgångspunkt.
Samverkan människa – automation
Interaktion mellan människa och maskin, att välja rätt automationsgrad och möjligheter med kollaborativa robotar.
Miljösmart produktion
Att nyttja digitaliseringens möjligheter genom bland annat energieffektivisering och minska materialåtgången för att bidra till en mer hållbar produktion.
Global samverkan
På en global marknad kan digitalisering bidra till ökad kundförståelse och effektiv samverkan genom exempelvis distanskommunikation, nya lärformer, globala produktionsnätverk och digitaliseringsstrategier.
Innovation
En innovation är ett resultat som kan vara till exempel en ny idé, produkt, lösning, affärsidé eller tjänst. Digitalisering ger företagen helt nya möjligheter att skapa innovationer.
Artificiell Intelligens
Machine learning and Deep learning är begrepp som används mycket inom området och exempel på tillämpningar i industrin är predictive maintenance.




Loading...

MEST LÄSTA

SENASTE NYTT