Det blir en ökning av mineraltillgångarna under 2020 med 45 procent från cirka 1,2 till 1,7 miljarder ton.

– Detta bör ge oss möjligheten att förlänga produktionen minst fram till 2060. Dessutom ser vi inte slutet på fyndigheterna, de fortsätter mot djupet, säger Pierre Heeroma, direktör för prospekteringar.

LKAB har de senaste två åren satsat cirka 700 miljoner kronor på att söka efter nya fyndigheter och fortsättningen på befintliga. Fokus har varit på gruvnära områden eftersom potentialen bedömts vara stor och närheten till befintlig infrastruktur underlättar en framtida brytning.

Pierre Heeroma, direktör för prospekteringar. Foto: Susanne Lindholm.

– Vi har haft höga målsättningar och det har gett resultat. Att vi kan öka mineraltillgångarna så här kraftfullt är en av förutsättningarna både till en fortsatt verksamhet som gruvbolag och för vår stora omställning till koldioxidfria produkter, säger Pierre Heeroma.

Järnhalterna i de nya fyndigheterna ligger kring 60 procent, dubbelt så mycket som de flesta andra järnmalmsprojekt i världen. Fyndigheterna är inte avgränsade mot djupet, vilket betyder att LKAB kommer att fortsätta den gruvnära prospekteringen under de kommande åren. I Kiruna både mot djupet och mot det område som kallas Per Geijer-malmerna, norr om staden. I Svappavaara ska både Gruvberget och Leveäniemi undersökas mot djupet och i Malmberget gäller det att följa de befintliga fyndigheterna neråt.

– De nya fynden innebär att vi bör kunna utveckla dessa mineraltillgångar till mineralreserver som ger underlag för fortsatt brytning i många årtionden till, och det säkrar vår stora satsning på att lämna fossilbaserad produktion och gå över till koldioxidfri järnsvamp. Prospektering är själva grunden för vår bransch, det gruvbolag som inte prospekterar måste så småningom börja planera sin avveckling. Det är bra att vara skicklig när man prospekterar, men man behöver också ha tur. Mineralfyndigheterna ligger där de ligger, säger Pierre Heeroma.

LKAB står inför en omställning som kan bli den största industriinvesteringen hittills i Sverige. Målet är att leverera järnsvamp framställd med vätgas och därigenom minska globala koldioxidutsläpp på 35 miljoner ton per år. Bolaget sätter en ny världsstandard för koldioxidfri, digitaliserad och autonom gruvbrytning under jord. Med fossilfri teknik ska strategiskt viktiga jordartsmetaller och fosfor till mineralgödsel utvinnas ur dagens avfall från gruvan. Allt detta kommer att kräva omfattande investeringar på 10–20 miljarder kronor om året under 15–20 år. Det kommer att skapas tusentals nya jobb i Malmfälten och Norrbotten under mer än 20 år.

I klassificeringen av ett gruvbolags fyndigheter är mineraltillgångar den första och lägre nivån. Den kan sedan genom fortsatta borrningar och tekniska samt ekonomiska utredningar förädlas till mineralreserver, det vill säga när man vet att mineraliseringen är ekonomiskt lönsamt att bryta. LKAB:s totala mineralreserver uppgår till 1 093 miljoner ton (Mt) (737 Mt i Kiruna, 265 Mt i Malmberget och 91 Mt i Svappavaara).

Mineraltillgångarna har genom prospekteringen år 2020 ökat från totalt 1 208 Mt till 1 754 Mt. Fördelningen mellan orterna är Kiruna 713 Mt, en ökning 230Mt, Malmberget 707 Mt, en ökning med 219 Mt, och Svappavaara 334 Mt, en ökning med 88 Mt.