I rapporten Industrin och pandemin framgår att korttidspermitteringarna har haft stor betydelse för industrins förmåga att behålla kompetens på företagen. Däremot har omställningsstödet genom sin konstruktion inte varit anpassat till de villkor som gäller för tillverkande företag.

Den pågående pandemin har vållat en global lågkonjunktur som är en av de värsta kriserna som världen upplevt. Tillverkningsindustrin är en av de hårdast drabbade näringarna i Sverige och är den bransch vars nedgång har störst betydelse för svensk ekonomi. Efter en dramatisk inledning, har aktiviteten återhämtat sig till viss del under tredje kvartalet. Utvecklingen skiljer sig åt mellan industrins delbranscher. Företag med starkt exportberoende har haft det svårast.

För att begränsa de ekonomiska konsekvenserna av krisen har regeringen infört det mest omfattande krispaketet i Sverige sedan 1970-talet. Korttidspermitteringsstödet har haft stor betydelse för industrins framtida kompetensförsörjning. Villkoren står sig väl i en internationell jämförelse. Utan korttidspermittering hade betydligt fler av den tillverkande industrins över 525 000 anställda nu varit arbetssökande. Däremot har omställningsstödet genom sin konstruktion inte varit anpassat till de villkor tillverkande företag har.

IER:s nya rapport går djupare in på de långsiktiga effekterna av pandemin på svensk industri. Rapporten drar slutsatsen att de geopolitiska spänningarna som yttrar sig i både klimat- och handelspolitik kommer att fortgå under lång tid framöver. Det har stor betydelse för industrins värdekedjor och därmed var industrin kommer att etablera sin verksamhet i framtiden. Coronakrisens långsiktiga effekter på den ekonomiska politiken för 2020-talet analyseras också.

Hela rapporten ”Industrin och Pandemin” kan laddas ner från Industrirådets webbplats www.industriradet.se