Jul 11, 2016

Du och din robot


– Säg en dålig sak med en robot. – I dagsläget har de inga känslor. – Ja, det är ju ett problem. Hur ska du göra med det då? – Implementera känslor.

Svensk Verkstad från Almedalen

Fredrik Löfgren, civilingenjörsstudent och robotexpert vid Linköpings Universitet, hade säkra svar på alla Claes de Faires frågor när Fredrik gästade East Sweden Arena tillsammans med Fredrik Heintz, universitetslektor, Institutionen för datavetenskap (IDA) / Artificiell intelligens och integrerade datorsystem (AIICS) och roboten Ariel, och Björn Jonsson, divisionschef för Process Automation, ABB.

Den drygt halv meter höga roboten Ariel, som Fredrik och Fredrik jobbar med, inledde seminariet. Yvigt gestikulerande berättade hon (?) med sin väldigt speciella och inte alltid så lättförståeliga robotröst om fotbolls-VM för robotar i Tyskland, som hon just deltagit i tillsammans med några medsystrar, innan Claes de Faire, Novare (tidigare bl.a. chefredaktör för Resumé) fick en pratstund. Den lilla kaxiga roboten hade rappa och självsäkra svar på alla frågor.
– Kommer våra hem att befolkas med robotar som du, frågar Claes de Faire.
– Självklart, säger roboten.

Med det inleddes diskussionen om vår robotiserade framtid, om hur de påverkar arbetsmarknaden, om hur vi skapar tillväxt när robotarna tar över, om etik och moral, hela tiden med den här lilla roboten och hennes kamrater i fokus.
Fredrik Löfgren pekade på fördelen med robotar visavi människor att det räcker med att en robot lär sig exempelvis att läsa. Sedan kan den dela kunskapen med andra robotar. Vi människor måste individuellt lära oss att läsa.


– Kommer det här att bli kronjuvelen i cirkulär delningsekonomi?
– Jag tror att det blir en del av delningsekonomin. Vi kommer att behöva dela tjänster mellan oss människor, men robotarna kan dela kunskap på ett sätt som inte vi människor inte har en chans att klara av, säger Fredrik Löfgren.

Att de här robotarna har humanoida drag och ser ut ungefär som vi beror främst på att vår värld är skapad efter våra förutsättningar. Vi har trappor, handtag på dörrar och så vidare, anpassade efter hur vi är designade.
– Vi förmänskligar robotarna ytterligare genom att de gem mänskliga namn, både manliga och kvinnliga. Det blir mer personligt när man jobbar med dem, man kan ha en relation med dem. Beroende på hur vi programmerar dem blir de också olika i sina beteenden.
– Vi människor skapar lätt relationer med både människor och föremål, menar Fredrik Heintz. Vi kan ge våra bilar namn till exempel. Jag tror det är samma sak med en robot.

Finns det anledning att vara kritisk till allt det här?
– Absolut. Det finns många risker med det. En stor risk är arbetslösheten om robotarna kan ersätta fler och fler yrken. Hur ska vi gå tillväga då? Men vi kan inte stoppa teknikutvecklingen, så istället för att vara rädda och stoppa huvudet i sanden måste vi lösa problemen vi står inför och vara medvetna om de problemen, säger Löfgren.
– Att ha ett jobb är väldigt centralt i vår kultur, men jag tror det är en övergående trend, tillägger Fredrik Heintz.
Björn Jonsson från ABB tycker inte vi ska vara rädda för att jobben ska försvinna.
– ABB och andra aktörer har robotiserat och automatiserat i många år, ersatt vissa arbetsmoment med automatiska arbetsmoment. Trots det har vi ändå jobb kvar. Jag tror det fortsäter att vara så. Jobben finns kvar, men det är en annan typ av jobb.
Det speciella nu är att mer kvalificerade jobb utmanas av robotar från att tidigare ha varit de jobb som ingen direkt längtade efter att ha.
– Det är absolut en utmaning, säger Jonsson. Även i kontorsmiljön är det mycket som automatiseras, digitaliseras och byts ut mot automatiska processer. Vi får förändra vårt sätt att jobba och verka, vi får utveckla vår kompetens och kanske jobba med annat. Om vi skulle komma till ett läge där alla kan jobba hälften så mycket så gör ju inte det nåt heller…

– Hur smart kan en robot bli i närtid, säg inom fem år?
– De kan bli väldigt smarta inom ett begränsat område, säger Fredrik Löfgren. Betydligt överlägsna oss människor. De slår oss i pingis, i olika brädspel, de är bättre på att sortera information, spela Jeopardy och sånt. Men en generell AI, som kan många, många olika saker, kommer att ta tid att göra. 50-100 år, tror jag.

Fredrik Heintz avslutar med en betraktelse av hur han ser på roboten och människan:
– Den klassiska sinnebilden av automation är fabriken, där arbetarna ersätts av automation, fabriksägaren tar vinsten och arbetarna blir arbetslösa. Jag anser att det är fel. Det som är intressant är när du och din robot tillsammans jobbar. Vi brukar ibland prata om kognitiva kompanjoner. Där du har ett stöd som hjälper dig att bli mer effektiv i ditt jobb. Då är det ni som delar på produktivitetsökningen istället för att du blir ersatt.

Summan av dagen; vi kan inte hindra det som kommer men får inte vara rädda för det, utan utnyttja det till vår fördel. Din nästa kompis kan vara en robot…

Bild: Fr.v. Claes de Faire samtalar med roboten Ariel, robotutvecklarna Fredrik Heintz och Fredrik Löfberg och till höger ABB:s Björn Jonsson.

Foto: Mikael Harrison, Svensk Verkstad




Loading...

MEST LÄSTA

SENASTE NYTT