Digitalisering, Internet of Things, nyindustrialisering eller Industri 4.0. Vad innebär det för svenska underleverantörer? Det var huvudfrågan när tankesmedjan AutomaTHINK arrangerade ett panelsamtal under Elmia Subcontractor.

Ove Leichsenring från Svenska Automationsgruppen berättade om robottätheten i Sverige. Svenska Automationsgruppen, som har studerat detta noga inom tillverkningsindustrin, menar att Sverige ligger långt efter när det gäller generell digitalisering. Det gäller framförallt de mindre och medelstora företagen. Om man tittar på måttet industrirobot per 10.000 anställda så låg Sverige på andra plats efter ettan Japan, under 90-talet. Idag ligger vi på femte plats och tittar man bara på underleverantörerna, ja då halkar vi ännu längre ned, då ligger till och med Danmark före.

- Vi hänger inte med, säger Ove Leichsenring. Omvärlden digitaliserar snabbare.

Vad innebär digitaliseringen för svenska underleverantörer?

– Det måste bli mer konkret för att vi som leverantörer ska veta vad vi har för nytta av det, sade Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

Digitalisering, Internet of Things, nyindustrialisering eller Industri 4.0, många termer svävar i luften och allt brukar sammanfattas som ett paradigmskifte för tillverkningsindustrin. Men är det verkligen så? Panelen var enig om att så faktiskt inte är fallet.

Fredrik Sidahl, vd på Fordonskomponentgruppen, ser egentligen inget paradigmskifte med digitaliseringen. Det nya är bara att överföringshastigheten har blivit snabbare och möjligheten till att lagra data blivit större.

– Det är många som ser ett paradigmskifte framför sig och tyvärr är det så att politiker älskar de här orden. Men vi har haft digitalisering hur länge som helst, sade Fredrik Sidahl och pekade på miniräknaren som det egentliga paradigmskiftet.

Han fick medhåll av Anders Ekdahl, vd på Svensk Industriförening Sinf.

– Det här inget främmande och allt som ligger till grund för digitaliseringen kommer från 1960-talet. Nu har det blivit så pass billigt att även mindre företag har möjlighet att använda det på riktigt. Det öppnar upp för enorma utvecklingskanaler, sade han.

Kortfattat har digitalisering gått från programmering till algoritmer som, för att förklara det enkelt, kan tänka själva. John Lejon, affärsutvecklare på HordaGruppen, berättade vilka möjligheter han ser i framtiden.

– Det här är ett väldigt flummigt ämne och jag har försökt sätta mig in i om det är något nytt på gång. För vi har hållit på med digitalisering och programmering under en lång tid. Det nya är att i stället för att bygga program, bygger vi algoritmer som är väldigt flexibla. Det ger väldiga effektiviseringsmöjligheter i form av kvalitetssäkring och simulering, sade han och förklarade algoritmer som människans känsel – de reagerar när något händer och räknar ut följderna av det.

- I Sverige fackar vi så lätt in oss, menar Anders Ekdahl. Vi har en it-värld och en industriell värld. Vi behöver mixa branscherna. Rekrytera yngre. Rekrytera folk med programvarubakgrund. Rekrytera folk med konsumentbeteendebakgrund. Ta hjälp, säger Anders Ekdahl.

Foto: Svensk Verkstad/Charlotta Hörnqvist.