De får Nobelpriset för utvecklingen av litiumjonbatteriet
De har skapat en laddbar värld, menar Kungl. Vetenskapsakademien som idag kungjort årets nobelpristagare i kemi.
Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i kemi 2019 till John B. Goodenough, M. Stanley Whittingham, och Akira Yoshino för utvecklingen av litiumjonbatteriet. Detta lätta, laddningsbara och kraftfulla batteri används i dag i allt från mobiltelefoner till bärbara datorer och elbilar. Det kan också lagra stora mängder energi från sol- och vindkraft, och möjliggör ett fossilfritt samhälle.
Litiumjonbatterier används i världens alla länder för att driva den bärbara elektronik som vi använder för att kommunicera, arbeta, forska, lyssna på musik och ta del av kunskap. Litiumjonbatterier har också möjliggjort elbilar med lång räckvidd och lagring av energi från förnybara energikällor, som sol- och vindkraft.
Illustration: Johan Jarnestad/The Royal Swedish Academy of Sciences.
Grunden till litiumjonbatteriet lades under oljekrisen på 1970-talet. Stanley Whittingham arbetade med att utveckla metoder som kunde leda till fossilfri energiteknik. Han började forska på supraledare och upptäckte då ett extremt energirikt material. Från detta skapade han en nydanande katod i ett litiumbatteri. Den bestod av titandisulfid som på molekylnivå formar hålrum som kan härbärgera – interkalera – litiumjoner.
Batteriets anod bestod delvis av metalliskt litium, som har en enormt stark drivkraft att lämna ifrån sig elektroner. Resultatet blev ett batteri som bokstavligen bar på stor potential, strax över två volt. Men metalliskt litium är reaktivt och batteriet blev för explosivt för att vara användbart.
John Goodenough förutsåg att katodmaterialet skulle få en ännu högre potential om det byggdes av en metalloxid i stället för en metallsulfid. Efter ett systematiskt sökande visade han 1980 att koboltoxid med interkalerade litiumjoner kan ge en spänning på hela fyra volt. Det var ett viktigt genombrott som banade vägen för mycket mera kraftfulla batterier.
Med Goodenoughs katod som grund, skapade Akira Yoshino det första kommersiellt gångbara litiumjonbatteriet 1985. Istället för reaktivt litium i anoden använde han petroleumkoks, ett kolmaterial som i likhet med katodens koboltoxid kan interkalera litiumjoner.
Resultatet blev ett lätt och hållbart batteri, som gick att ladda hundratals gånger innan det förlorade sin prestanda. Fördelen med litiumjonbatterier är att det inte bygger på kemiska reaktioner som bryter ner elektroderna, utan på att litiumjoner flödar fram och tillbaka mellan anod och katod.
Sedan de första litiumjonbatterierna kom ut på marknaden 1991 har de förändrat vår tillvaro. De har lagt grunden för ett trådlöst och fossilfritt samhälle, och är till största nytta för mänskligheten.
John B. Goodenough, född 1922 (97 år) i Jena, Tyskland. Fil.dr 1952 vid The University of Chicago, USA. Virginia H. Cockrell Chair in Engineering vid The University of Texas at Austin, USA.
M. Stanley Whittingham, född 1941 (77 år) i Storbritannien. Fil.dr 1968 vid Oxford University, Storbritannien. Distinguished Professor vid Binghamton University, State University of New York, USA.
Akira Yoshino, född 1948 (71 år) i Suita, Japan. Fil.dr 2005 vid Osaka University, Japan. Honorary Fellow, Asahi Kasei Corporation, Tokyo, Japan och professor vid Meijo University, Nagoya, Japan.
Prissumma: 9 miljoner svenska kronor, delas lika mellan pristagarna.
-
Apr 16, 2021
EAB i Smålandsstenar satsar på ytterligare verksamhetsgren
Nyheter Vill öka attraktionskraften i bygden och underlätta rekryteringen av arbetskraft.
-
Apr 16, 2021
Alutrade vinstdelar en miljon till medarbetarna och bygger gym
Nyheter – Vinstdelningen stärker teamkänslan, delaktigheten och ökar motivationen, säger delägaren Christer Hagberg.
-
Apr 16, 2021
Christian Berner Tech Trade förvärvar ingenjörsfirma
Nyheter Företaget tillverkar industrispjäll och säljer pumpar.
-
Apr 16, 2021
ABB får order från järnvägsfordonstillverkaren Stadler
Affärer ABBs energilagringssystem möjliggör klimatsmart drift utan diesel även på sträckor som inte elektrifierats ännu. -
Apr 15, 2021
Epiroc-priser uppmärksammar gruvautomation och konvertering från diesel till batteri
Miljö Tre pristagare uppmärksammas.
-
Apr 15, 2021
Arcam varslar 60 i Göteborg
Nyheter General Electric vill flytta verksamheten till Tyskland. -
Apr 15, 2021
Polestar har tagit in miljarder från en grupp investerare
Nyheter Öppnar dörrarna för externa finansiärer.
-
Hannovermässan lyfter viktiga ämnen när industrin ställer om
Coronaanpassad Hannovermässa sparkar igång denna vecka med högaktuella ämnen på programmet.
-
Det här är det mest påtagliga med utvecklingen inom skärande bearbetning
Emma Johannesen, produktionstekniker på Stenbergs i Jönköping utvecklar.
-
PLAY: På Oslo flygplats storsatsas på självkörande snöröjning
Effektivisering och automatisering står högt på agendan hos flygplatsoperatörer världen över. Se filmklippet från Yeti Move.
-
Temaveckorna: Iscar Neologiq
Nya produkter som möter utmaningarna i dagens trender.
-
Temaveckorna: QH System webbshop lanserad
Rengöring har aldrig varit lättare!
-
Temaveckorna: Intelligent produktivitet med kompakt design
De innovativa framåtvända dubbelspindlarna ger betydligt högre produktivitetsnivåer och mycket större tillförlitlighet i massproduktion, särskilt för detaljer till fordonsindustrin.
-
Temaveckorna: Nytt program för hyvling av invändig fyrkant
Horn lanserar.
-
Temaveckorna: Ny svarv från Hyundai-Wia
Ett flertal beställningar redan på väg ut till svenska verkstäder.