DET RÅDER fortsatt bråda dagar i alla delar av stålsektorn, men det finns aspekter som gör att en viss försiktighet ändå tenderar att kasta en skugga över det goda marknadsläget. Det är framför allt oro om handelshinder och internationella konflikter som grumlar bilden av framtiden. Att USA nu de facto inför tullar på stål och aluminium även från EU, Kanada och Mexiko kommer att få påverkan på den globala ekonomin. Det är omfattningen som återstår att se och vi är många som kommer att följa utvecklingen noga. 

I Sverige har valutautvecklingen dessutom kommit att påverka affärerna den senaste tiden. En del kunder väntar på att kronan snart ska stärkas och därmed ge lägre priser för importerat stål. För vår exportinriktade industri är naturligtvis den svaga svenska kronan å andra sidan en riktig konkurrenskraftsinjektion. Det kommande riksdagsvalet i höst är en annan aspekt som påverkar framtidsbedömningen. Politiska utspel och spekulationer om valresultatet kommer successivt att ta allt större utrymme i debatt och media.

Om vi tittar på prisutvecklingen för stålprodukter – utan valutaeffekter – ser man att malmbaserat stål – i huvudsak platta produkter – stigit 4 % hittills i kvartal två jämfört med kvartal ett.Priserna för skrotbaserat stål – såsom balk och stång – har varit ganska oförändrade. Generellt sett har även priserna för Legeringsämnen stigit under kvartalet.

I förra numret spådde jag att ”stökigare blir det säkert!”. Ett exempel på detta såg vi i början på april när US Department of the Treasury förklarade att alla företag som har något samröre med den ryska affärsmannen Oleg Deripaska efter den 5 juni – senare förlängt till 23 oktober – kommer att svartlistas på den amerikanska marknaden. Deripaska kontrollerar den ryska smältverkskoncernen Rusal. Dessvärre står Rusalkoncernens företag, bland dem Svenska Kubal, för cirka 27 % av det råaluminium som förbrukas i Europa. Försörjningsläget för råaluminium förändras därmed drastiskt och de smältverk som inte tillhör Rusal har möjlighet att höja sina premier för billets. Detta ledde till en prischock för aluminiumnoteringen på London Metal Exchange (LME). Nu har läget normaliserats på en nivå som är cirka 130–140 USD/t högre än före svartlistningen. För Kubal innebär det stopp i alla leveranser, men fortsatt produktion eftersom ett smältverk är väldigt svårt att återstarta.

Det sedan länge pågående försöket att rädda det italienska plåtproducenten Ilva ur sin ekonomiska knipa tycks närma sig slutet. EUs konkurrensmyndighet har godkänt ett förslag om att ArcelorMittal köper verksamheten samtidigt som man förbinder sig att kompensera genom att avyttra ett flertal andra produktionsenheter. Det som återstår är att komma överens med fackförbunden som värnar om framtiden för de 13 500 anställda och som även vill få till stånd en löneuppgörelse. När detta blir klart, får Ilva tillräckliga finansiella muskler för att öka produktionen med 2–3 miljoner ton per år. Detta kommer sannolikt påverka balansen mellan utbud och efterfrågan för tunn- och bandplåt till konsumenternas fördel. Med tanke på komplexiteten i processen dröjer det dock förmodligen en god bit in i 2019 innan detta sker.

Det kommer att hända en massa intressanta saker innan dess. Tro mig.

AV MAX FJAESTAD
Chef Produkt & Inköp
BE Group Sverige