Låga skrotpriser som sista tiden vänt uppåt. Långa ledtider och ökande priser på belagda material och platta produkter. Nya antidumpningsåtgärder på kinesisk grovplåt och en fortsatt svag svensk krona, som i bästa fall gynnar exporten. Så kan man kort sammanfatta läget i stålbranschen just nu.

I dagsläget kan marknaden beskrivas som kluven. En del branscher går bra, medan andra delar av industrin kämpar i motvind. Bäst går bygg- och fordonsindustrin. Ökande efterfrågan på material till dessa branscher har lett till att ledtiderna på platta produkter nu är ovanligt långa. De stora producenterna talar redan om fortsatta prishöjningar och med de fakta vi har nu är det rimligt att tro att priset på platta produkter i allmänhet och kallvalsade och belagda i synnerhet kommer vara stabila under avslutningen av året, för att sedan öka till första kvartalet 2017.

På London Metal Exchange hade aluminium och nickel en prisdipp i slutet av augusti och början av september, men har nu stigit till sommarens nivå räknat i USD. I SEK har de ökat mer, eftersom kronan försvagats ytterligare de senaste veckorna.

Lågt pris på skrot
Det finns god tillgång på skrot, vilket gör att priset är lågt. Nära den nedre nivå där skrothandlarna inte längre vill samla, sortera och distribuera skrot till stålverken, utan hellre inväntar bättre tider. För oktober sänkte det svenska skrotköpande företaget JBF (Järnbruksförnödenheter), sitt inköpspris med 150 kronor per ton. Sänkningen motsvarar höjningen som skedde under augusti och september. På årsbasis ligger priset 250 kronor plus. Vissa källor menar att skrotpriset kommer öka som en effekt av att priset på koksande kol – främst från Australien – har ökat under hösten. Det driver en ökning av andelen så kallat kylskrot i det processteg där masugnens råstål konverteras till stål. En procentenhet ökad inblandning av skrot blir 120.000 ton skrot per månad bara i EU. Det låga skrotpriset och den försiktiga marknaden håller även ner priset och ledtiden på långa produkter. Verken har sedan länge nått botten för hur billigt det går att producera handelsfärdigt stål och ser, trots ganska goda volymer, att problemen med långsiktig lönsamhet fortgår. Den framtida prisutvecklingen styrs av råvarorna.

Avgifter på grovplåt från Kina
Nyligen kom beslutet från EU-kommissionen att införa så kallade antidumpningsåtgärder mot import av kinesisk grovplåt. Det har talats om det länge, men de flesta trodde att skulle dröja lite till. Åtgärderna gäller varmvalsad plåt och grovplåt. Importavgifterna för den varmvalsade plåten kommer att ligga på mellan 13,2–22,6 procent,vilket kan sägas motsvara marknadens förväntningar, medan avgifterna för grovplåt hamnade på nivån, 65,1–73,7 procent, som är högre än de flesta förväntat sig.

Man bör komma ihåg att den kinesiska stålindustrin i huvudsak förädlar importerad råvara och att moderna stålverk drivs av få kvalificerade människor. Det finns därför ingen generell kostnadsfördel i att producera stål i Kina jämfört med EU. Lägre priser förklaras av subsidier och det måste Europas industri skyddas mot om vi vill ha den kvar. Beskedet från EU-kommissionen innebär att avgifterna nu införs. Import av grovplåt till Europa från Kina har dock varit föremål för registrering ända sedan i våras och risken att behöva betala tullar retroaktivt har redan skapat osäkerhet hos köparna som i huvudsak avvaktat. Vi tror att marknaden redan ”räknat in” beslutet i sina bedömningar om framtiden och att det inte kommer innebära några tvära kast.

Efterfrågan på stål ökar
Slutligen kan vi konstatera att global efterfrågan på stål kommer att vara lite högre i år än i fjol. Enligt World Steel Association hamnar den på 1 501 miljoner ton för 2016, vilket är en ökning med 0,2 procent jämfört med 2015. Under 2017 beräknas behovet öka med ytterligare 0,5 procent, till sammanlagt 1 509 miljoner ton. Små ändringar kan tyckas. I slutändan blir det dock många ton.

Max Fjaestad
Inköpschef
BE Group Sverige AB