– Om vi ska ha en bra kompetensförsörjning i industrin, så måste yrkesprogrammen bli mer attraktiva. Ungdomarna måste vilja gå på yrkesutbildningarna, sa utbildningsminister Anna Ekström när hon träffade industriföretagen på Basindustrins dag 2019 på Jernkontoret. 

Den 10 oktober hölls Basindustrins dag – fokus kompetensförsörjning för sjunde gången och årets upplaga var den hittills mest välbesökta. Representanter från företagen i basindustrin, företrädare för myndigheter och utbildningsväsendet, samt basindustrins bransch- och arbetsgivarorganisationer samlades för att lyfta utmaningarna kring kompetensförsörjningen i industrin. På plats var utbildningsminister Anna Ekström, som både diskuterade och lyssnade till branschens behov av att anställa utbildade medarbetare till industriföretagen.

– Det var glädjande att se så engagerade personer. Jag har fått mycket bra tankar härifrån, exempelvis hur vissa utbildningar kan läggas upp och hur industrin kan vara med och hjälpa till så att ungdomar får bra praktik och bra utbildning, sa Anna Ekström.

Utbildningsministern pekade på utbildning och omställning som lösningen på kompetensbristen, med uppmaningen att sluta se utbildningssystemet som en fabrik av färdigutbildade. Det krävs en ständig utveckling, med smarta trappsteg så att personer kan vandra uppåt i kedjan, utvecklas och lämna plats för nya. På så vis blir undersköterskan sedan sjuksköterska, istället för att människor väntas byta inriktning helt och hållet.

– Vi behöver en mer arbetsmarknadsstyrd utbildning, för det är anställningsbarhet som även eleverna efterfrågar, konstaterade Anna Ekström i sitt öppningsanförande.

Vikten av anställningsbarhet, bekräftades av bland annat Magnus Lemoine som är verksamhetsutvecklare på högskolan i Gävle. Han leder en ny utbildningsform, Co-op eller Cooperative Education, där studenterna får möjlighet att varva studier med arbetsperioder.

– I Gävle har vi stora basindustrier runtomkring oss och därför är det angeläget med ett nära samarbete mellan högskolan och näringslivet. Det är tufft för företagen att hitta rätt kompetens och det underlättades inte av att praktikdelen i ingenjörsprogrammen i Sverige togs bort i början av 2000-talet, sa Magnus Lemoine.

Därför satsar högskolan i Gävle på Co-op – ett upplägg där ingenjörsstudenterna under sina fyra studieår får 40 veckors relevant arbetslivserfarenhet i form av praktik i näringslivet. Inspirationen har man hämtat bland annat från Kanada där en Co-op-samverkan mellan högskolan och det lokala näringslivet är betydligt vanligare än i Sverige.

– Det här är ett ypperligt sätt för företagen och studenterna att lära känna varandra och att prova på ett yrke. De flesta av studenterna får sedan jobb på de Co-op-företag de jobbade på under studierna, sa Magnus Lemoine.

På industriföretaget Sandvik Material Technology (SMT), i Sandviken utanför Gävle, finns ett skriande behov av bland annat underhållsingenjörer och SMT är ett av de företag i området som har ett nära samarbete med högskolan.

– Vi behöver anställa underhållsingenjörer, maskiningenjörer och automationsingenjörer och många unga vet inte ens om att de här yrkena finns. Genom Co-op-samarbetet har vi nu tillsvidareanställt fyra av studenterna under deras fjärde år på högskolan, berättade Jenny Rosendahl, Maintenance Manager på Sandvik Materials Technology.

Basindustrins dag är en årlig sammankomst och arrangeras i Jernkontorets hus av Industriarbetsgivarna, Svemin och Jernkontoret.