Vad detta i praktiken innebär är att anställningen inte upphör vid uppsägningstidens slut, utan först när domstolen slutligt prövat frågan huruvida saklig grund för uppsägningen förelåg.

Under den tid tvisten pågår i domstol har arbetstagaren rätt till samma lön och andra eventuella förmåner som denne enligt anställningsavtal hade innan besked om uppsägning lämnades. Även om arbetstagaren kanske i realiteten inte önskar få anställningen tillbaka är rätten till lön under hela tvistens gång incitament nog för arbetstagaren att yrka ogiltigförklaring.

Utifrån att anställningsförhållandet kvarstår ska den anställde under hela tvistens gång stå till arbetsgivarens förfogande. Arbetsgivaren är dock fri att arbetsbefria arbetstagaren, vilket oftast sker eftersom arbetsgivaren redan innan ogiltigförklarandet fattat beslut om att arbetstagaren inte ska vara kvar i bolaget.
För den kostnad som arbetsgivaren har under tvisten i form av löneutbetalning utgår -utifrån omständigheten att arbetstagaren är arbetsbefriad - i normalfallet därmed ingen motprestation.

En lång process
En tvist om ogiltigförklarande tar i genomsnitt cirka 1 till 1,5 år från uppsägningen till dess domstolen slutligt avgjort tvisten. Tiden är i stort densamma oavsett om tvisten är anhängiggjord i tingsrätt eller Arbetsdomstolen som första instans.
Har tingsrätten prövat tvisten som första instans och målet därefter överklagas till Arbetsdomstolen tar det ytterligare cirka 1 till 1,5 år innan Arbetsdomstolen meddelat dom i målet. Under hela denna tid ska arbetstagaren uppbära lön och andra eventuella förmåner. Det finns förvisso möjligheter för arbetsgivaren att begära att domstolen ska fatta beslut om att anställningen ska upphöra innan tvisten slutligt prövats, och därmed slippa betala lön till arbetstagaren under tvistens gång.
Domstolarna är dock mycket restriktiva när det kommer till sådana beslut och det krävs att det mer eller mindre är uppenbart att saklig grund för uppsägningen förelåg.

Stora kostnader
Om den anställde skulle förlora processen i domstol föreligger ingen återbetalningsskyldighet för det den anställde uppburit under processens gång i form av lön etc. Från ett arbetstagarperspektiv används därför ett ogiltigförklarande i vissa fall som skydd för den privata ekonomin samt till stöd för att man inte behöver söka nytt arbete, eftersom man är fortsatt anställd.

Det är inte bara kostnader i form av löneutbetalningar som ett ogiltigförklarande för med sig för arbetsgivaren, utan även kostnader i form av juridiskt ombud. I många, för att inte säga de flesta, tvister ett företag hamnar i täcks rättegångskostnaderna, d v s kostnaderna för juridiskt ombud, upp till ett förutbestämt takbelopp av rättsskyddet i företagsförsäkringen (med undantag för självrisk och moms). Arbetstvister däremot omfattas normalt sett inte av rättsskyddet. Detta innebär att arbetsgivaren själv ska stå för sina rättegångskostnader. Vidare är det som i de flesta civilrättsliga mål så att tappande part inte bara ska bära sina egna rättegångskostnader utan även motpartens.
Ett ogiltigförklarande av en uppsägning eller ett avskedande kan således bli en mycket dyr och även energikrävande process. Det finns därför all anledning att innan beslut om uppsägning eller avsked fattas, anlita juridisk expertis till undvikande av en sådan process.

Jonas Jonsson och Anneli Lönnborg

Advokater verksamma vid Advokatfirman Nova, www.nova.se.

Läs mer i Svensk Verkstad nummer 6.