Fördelar som ökad flexibilitet och kortade ledtider kommer att visas genom en serie fallstudier i ett nytt test- och demonstrationsprojekt.

Industrin möter ofta utmaningar som långa ledtider, lång tid till marknadsintroduktion och behov av stora och dyra produktionsverktyg. Additiv tillverkning erbjuder möjligheter att lösa flera av de stora utmaningarna vid tillverkning och produktutveckling av specialdesignade stora plastdetaljer.

DiLAM är ett nytt forskningsprojekt inom additiv tillverkning som leds av Swerea IVF. Projektet ”Digitalized Large Scale Additive Manufacturing (DiLAM)” har en budget på närmare 13 miljoner kronor och har som mål att förena de digitala och fysiska värdekedjorna för additiv tillverkning av storskaliga komponenter. Henrik Oxfall, projektledare förklarar fördelarna:

– Under DiLAM kommer hela produktionsflödet kring storskalig additiv tillverkning att digitaliseras för full spårbarhet av produkt- och produktionsdata under hela tillverkningen. Detta inkluderar alltifrån designmetodik, processvisualisering och processplanering till själva tillverkningsprocessen och slutligen kvalitetssäkring. Med projektet hoppas vi kunna demonstrera hur digitalisering kan sänka trösklarna och minska riskerna med att introducera storskalig additiv tillverkning inom svensk industri.

Swerea IVF har tidigare i samarbete med ABB utvecklat en teknik för additiv tillverkning av stora komponenter vilken bygger på att en plastextruder fästs på en industrirobot. Inom DiLAM kommer tekniken att integreras i en helt digitaliserad värdekedja och demonstreras genom en serie fallstudier från deltagande slutanvändare.

DiLAM har en bred representation av akademi och industri med Swerea IVF, Chalmers tekniska högskola, ABB Robotics, SICK, Robot System Products (RSP), KFM Maskin, Nederman, Randek, Cipax, Melker of Sysslebäck, Skara Modell & Prototyp, Svenska Woody, Prodma, Combitech, BLB Industries, Unibap, samt Torsby Kommun. Projektet genomförs under 2017-2020 med successiva demonstrationer.

Produktion 2030 finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och FORMAS.