Återvunnet rostfritt stål från BE Group och finska Outokumpu medför flera fördelar i hållbarhetsarbetet. Foto: BE Group.

Feb 27, 2018

Här är skrot guld värt


Idag ligger den finska ståltillverkaren i topp bland världens stålproducenter när det gäller återvinning och långsiktig hållbarhet.

Finska Outokumpu är en av världens största producenter av rostfritt stål, med en årlig produktionskapacitet på drygt 3 miljoner ton och runt 10 000 anställda i mer än 30 länder. Miljöaspekten har länge varit en integrerad del av verksamheten. I femtio år har Outokumpu jobbat systematiskt för att minska företagets påverkan på miljön. I början handlade det om att reducera de lokala utsläppen från fabriken, men efterhand har fokus riktats allt mer mot långsiktighet och hållbarhet. 

En av de saker som företagets hållbarhetsteam arbetar med just nu är att analysera värdet av företagets produkter ur ett samhällsperspektiv, berättar Camilla Kaplin.

– Kan vi motivera att våra produkter finns i samhället? Har våra produkter en plats där även i framtiden? Ur ett hållbarhetsperspektiv är vi övertygade om att det är så, konstaterar hon.

Bra för miljön – och ekonomin
Användningen av rostfritt stål ökar över hela världen. Globalt ligger tillväxten på runt tre procent per år. I Sverige är den siffran lägre, runt 1 procent, vilket till stor del beror på att Sverige redan använder sig av en relativt sett hög andel rostfritt på marknaden. Den stora fördelen med rostfritt jämfört med vanligt kolstål är livslängden. Denna innebär både ekonomiska och miljömässiga vinster. Bäst för miljön är det om produktionen är skrotbaserad, det vill säga att man återvinner gammalt stål vid tillverkning av nya produkter. Här är Outokumpu inte bara bra; man är bäst i världen. Mellan 85–90 procent av deras produktion är skrotbaserad, vilket kan jämföras med det globala genomsnittet på mellan 50–60 procent.

Hur det ser ut i Kina är osäkert eftersom det saknas tillförlitliga uppgifter, men enligt de uppskattningar som gjorts ligger genomsnittet för återanvänt skrot på runt 25 procent där, berättar Johanna Paija, Brand Manager på Outokumpu.

Räknat i ton är Outokumpu i dagsläget det överlägset största återvinningsföretaget i Sverige och Finland – alla kategorier.

– Vid vår anläggning i Torneå smälter vi omkring 1 miljon ton järnskrot varje år, och vid anläggningen i Avesta ungefär hälften så mycket. Det är en enorm mängd stål som återanvänds, konstaterar Mats Benson, Outokumpus försäljningschef i Skandinavien.

Camilla Kaplin, Johanna Paija, Max Fjaestad och Mats Benson.

Grön energi …
Bäst i världen alltså. Men på Outokumpu nöjer man sig inte med det. Målet, berättar Mats Benson vidare, är att den skrotbaserade produktionen ska ligga på 90 procent inom ett par år. Tekniken och kapaciteten finns där. Den stora utmaningen är tillgången på material. Det finns inte till räckligt mycket rostfritt idagsläget, vilket gör att varje liten förbättring, varje extra återvunnen procent, är mycket svår att uppnå, konstaterar BE Groups inköpschef Max Fjaestad. Trots att det saknas tillförlitlig statistik kan man konstatera att länder som Kina har mycket långt kvar innan man når upp till en skrotbaserad produktion som överhuvudtaget är jämförbar med den i Europa. Detta gäller för övrigt även USA. Skälet är att man i dessa länder inte använt rostfritt lika länge som i Europa.

Det saknas helt enkelt rostfritt skrot. Hållbarhet handlar dock inte bara om vad man stoppar i stålet eller var man hämtar råvaran ifrån. Det finns många andra faktorer att ta hänsyn till för de producenter som vill agera miljömässigt långsiktigt, påpekar Mats Benson.

– Ståltillverkning är en extremt energiintensiv procedur, därför är det även viktigt vilka energikällor man använder sig av. I Kina till exempel kommer energin huvudsakligen från kol, vilket medför enorma utsläpp, medan vi använder oss av vattenkraft, vindkraft och kärnkraft.

… och miljövänliga transporter
Transporterna är en annan avgörande faktor. Här har inte minst avstånden stor betydelse. Det asiatiska stålet måste transporteras lång väg för att nå svenska och nordiska kunder, något som belastar miljön.

Val av transportmedel är också avgörande. Även här ligger Outokumpu långt fram. Företaget försöker i möjligaste mån använda sig av miljövänliga alternativ.

– När det gäller externa transporter så måste vi förlita oss på de alternativ som står till buds. Vi försöker dock använda oss av tåg i så stor utsträckning som möjligt. Dessutom samarbetar vi med utvalda transportörer när det gäller möjligheten att byta till lastbilar som drivs med el eller biobränsle, säger Camilla Kaplin.

– Jämför vi oss med länder i exempelvis Asien har vi ju även andra värden som är viktiga att fundera över, exempelvis arbetsförhållanden och lönenivåer.

Lättare nå miljömål
Hur ska man då resonera när valet står mellan ett långsiktigt hållbart rostfritt stål från Norden och ett billigare, men för miljön betydligt sämre, alternativ från Asien? Max Fjaestad menar att det i slutändan handlar om ett personligt ställningstagande; om man anser det värt att betala lite mer för något som på sikt kommer att gynna både människor och miljö. Mats Benson tror att de flesta slutkunder faktiskt är beredda att betala lite mer, men att många inte känner till vilka väsentliga skillnader det finns mellan ett nordiskt stål och ett stål från exempelvis Asien. Här har producenter och leverantörer ett ansvar, menar han.

– Det är vår uppgift att berätta detta för kunderna. De har sina miljömål att uppfylla, och genom att köpa stål från oss istället från en producent i Asien så blir det enklare för dem att uppnå dessa mål.








Loading...

MEST LÄSTA

SENASTE NYTT

  • Teknik

    Nytt vakuumgripdon för kollaborativa robotar

    Människor och robotar arbetar alltmer i samverkan. Schmalz har därför utvecklat en gripdonslösning som säkerställer ett säkert människa-robot samarbete (MRK) tack vare sin unika produktdesign.
    8