Autonoma skogsmaskiner kan sparar mycket pengar åt skogsnäringen, och investerar är lätta att räkna hem, säger KTH-forskaren Björn Möller. Bild: KTH.

Dec 6, 2018

En KTH-robot som tar lyror


I december varje år visar blivande KTH-ingenjörer upp hur de ser på framtiden i form av en rad fantasifulla studentprojekt.


Denna gång är det dags för en robot som tar lyror, ytterligare en robot som pratar med IBM:s superdator Watson, ett flertal självkörande fordon i olika format samt ett nytt koncept för hur vi skulle kunna pendla i storstäderna framöver.

Material som minns hur det en gång var format. Artificiell intelligens. Självreparerande it-system. En hel uppsättning helt eller delvis autonoma fordon både på land och i luften. När årets omgång studenter vid KTH:s mastersprogram mekatronik respektive inbyggda styrsystem presenterar 19 olika studentprojekt finns många av framtidens tekniker och teknologier representerade. Både med olika arbetsuppgifter och inom vitt skilda områden.

Ansvarig för detta moment i utbildningen är KTH-forskaren Björn Möller. Han berättar att mellan fem till tio studenter är med i varje projekt och att de har jobbar mellan ett halvår och nio månader för att slutföra dem. Björn säger att aldrig tidigare har så många studentprojekt genomförts på en och samma gång.

Det mest nytänkande studentprojektet - vilket är det då?

Björn vill inte favorisera något särskilt projekt, men medger samtidigt att roboten som klarar av ta lyror är mycket spännande.

– Människor kanske tänker att det bara är att tillverka en robot som gör detta, men faktum är att det är ett sjukt svårt reglerteknikproblem att lösa. Att detta är ett samarbete med Dans och cirkushögskolan är förstås också roligt. Roboten gränsar onekligen mot konstens värld, säger Björn Möller.

Han berättar samtidigt att maskinen är ett projekt som kommer leva ett tag.

– När vi lyckats skapa en robot som tar lyror kommer vi att lägga till fler armar. Tanken är att den ska kunna jonglera. Det är också roligt att det är något av ett budgetprojekt. Vi har inte hållit på ett gäng år, eller plöjt ner hundratals miljoner kronor i roboten.

Ett annat projekt, också det med anknytning till konsten, är ARTuid. Vi pratar här om en bläckfiskliknande robotkonstruktion med en enorm mängd LED-lampor och som kommer att stå i IBM:s lokaler i Kista när den är klar.

– Ja, den mekaniska varelsen har sex tentakler och är utrustad med LED-ljus. Tanken är att IBM-besökare ska kommunicera med den. ARTuid är ihopkopplad med IBM:s artificiella intelligens-mjukvara Watson, och ska reagera på den input besökarna ger. Den ska helt enkelt känna av besökarnas sinnesstämning och sedan agera utifrån detta. Det har varit en utmaning att få till det, att armarna rör sig snyggt och inte trasslar in sig i varandra.

Det studentprojekt med störst framtidspotential, vilket är det då?

– Det finns flera. Men det som kanske ligger mig varmast om hjärtat är nog Skogforsk, en form av självkörande skotare som kan användas vid skogsavverkning. Skogsnäringen är en hörnsten i Sveriges ekonomi, den tredje största exportpengen för landet med sina 130 miljarder kronor per år. Branschen investerar för 16 miljarder per år och svensk skogsmaskinstillverkning motsvarar tre miljarder årligen. Att effektivisera skogsavverkning via autonoma maskiner är det väldigt lätt att räkna hem förtjänsten på, säger Björn.

Som räkneexempel anger han att en mycket kompetens förare kan avverka 35-40 kubik timmer i timmen. En autonom skördare skulle kunna klara av det dubbla - och det dygnet runt.

– Bara genom små, små förändringar, som att maskinen ger föraren tips om det bästa vägen genom skogen, skulle göra att produktionstakten skulle kunna höjas. Att minska tidsåtgången med en sekund per träd kan spara mycket pengar.

Björn Möller tillägger att autonoma skogsmaskiner även skulle kunna spela en roll vid naturkatastrofer. Med risk för fallande träd är det farligt för människor att befinna sig i en skog som brunnit.

Bland de övriga studentprojekten återfinns bland annat avancerade kamerakranar och en robot som lagar basstationer för mobiltelefoni.

Studentprojekten presenteras den 10 december klockan 13:15 - 14:45 i föreläsningssal M2 på Brinellvägen 64 i Stockholm. Efter presentationerna så kommer alla projekt att demonstreras i närliggande lokaler på Brinellvägen 83 mellan 15:00 - 17:00.

Text: Peter Ardell

KTH



Loading...

MEST LÄSTA

SENASTE NYTT

  • Teknik

    Nytt vakuumgripdon för kollaborativa robotar

    Människor och robotar arbetar alltmer i samverkan. Schmalz har därför utvecklat en gripdonslösning som säkerställer ett säkert människa-robot samarbete (MRK) tack vare sin unika produktdesign.
    8